16. Vart ska den leta som vill vara säker på innehållet i nu gällande lag och hur bör den göra som - vilket inte är ovanligt - vill hänvisa till en bestämd version av viss lag?
Regeringens databas över lagar och för att hänvisa till en viss version skriver man ex. lag 2007:29817. Var finns bestämmelser som anger vilka bland samhällets alla förekommande och tänkbara företeelser som ska regleras med stöd av lagstiftning? I 8 kap Regeringsformen om Lagar och andra föreskrifter.
18. När vi läser lagtext uppkommer ibland behov av att veta hur den som formulerat just den aktuella lagen har tänkt att den ska tillämpas. Var kan vi hitta sådan information och vad kallas materialet? Förarbeten och hittas i Statens Offentliga utredningar SOU.
19. Riktigt gammal lagtext var nästan alltid kasuistisk i motsats till dagens ofta ganska abstrakt formulerade lagbud. Tre exempel ges. Det första från Hammurabis lag (ca 1750 f.kr).
229 §: ”If a builder build a house for some one, and does not construct it properly, and the house which he built fall in and kill its owner, then that builder shall be put to death.”
230 §: ”If it kill the son of the owner the son of that builder shall be put to death.”
Det andra är hämtat från Upplandslagen.
Köpmålabalken 5:4: ”Får någon en häst av en hirdman eller en vägfarande man genom köp eller byte och med köpvittnen, då är ingen längre frestetid för köpet, än till dess bakfötterna komma dit, där framfötterna först voro. För torgköp gives ingen frestetid.”
Det tredje exemplet, den abstrakta formuleringen, är ursprungligen från 1976, nuvarande AvtL 36 §.
”Avtalsvillkor får jämkas eller lämnas utan avseende, om villkoret är oskäligt med hänsyn till avtalets innehåll, omständigheterna vid avtalets tillkomst, senare inträffade förhållanden och omständigheterna i övrigt. Har villkoret sådan betydelse för avtalet att det icke skäligen kan krävas att detta i övrigt skall gälla med oförändrat innehåll, får avtalet jämkas även i annat hänseende eller i sin helhet lämnas utan avseende. Vid prövning enligt första stycket skall särskild hänsyn tagas till behovet av skydd för den som i egenskap av konsument eller eljest intager en underlägsen ställning i avtalsförhållandet. Första och andra styckena äga motsvarande tillämpning i fråga om villkor vid annan rättshandling än avtal.
I fråga om jämkning av vissa avtalsvillkor i konsumentförhållanden gäller dessutom 11 § lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. Lag (1994:1513).”
Förklara med utgångspunkt från exemplen ovan vad som skiljer dessa lagskrivningstekniker åt och vad olikheten kan ha för praktisk betydelse! Enligt det gamla sättet att skriva, kasuistiskt, så måste alla tänkbara situationer nedtecknas. Lagböckerna skulle bli allt för omfattande. Att skriva mer abstrakt innebära att tolkningen av lagarna blir viktigare.
20. Det är Sveriges Riksdag som antar lagar men det är vanligt att personifiera just lagskrivningen. Därför är det nog acceptabelt att ställa en fråga på följande sätt: Hur noga den än är som skriver lagtext uppkommer förr eller senare alltid behovet av lagtolkning. Varför?Förr eller senare uppstår en situation som språkligt sett inte omfattas av någon lagtext.
21. När man talar om lagtolkning förekommer två metoder som har som utgångspunkt lagens ordalydelse och eventuellt en logisk grammatisk analys av den samma. Man syftar då på extensiv och restriktiv lagtolkning. Förklara vad som avses med dessa båda metoder! Extensiv: Att man utvidgar tolkning och går något längre än vad ordalagen vid första påseendet tycks innebära. Exempelvis Häst blir åsna.Restriktiv: inskränkande tolkning. Den innebär att vi låter ordets betydelseområde omfatta mindre än vad som följer av den logisk grammatiska definitionen. Står t ex ordet häst i lagtexten kan en inskränkande tolkning leda till att lagtexten endast ska anses omfatta tamhästar (Equus caballus) men inte vildhästar (Equus ferus).
22. Två andra lagtolkningsmetoder börjar - om än något förenklat - med ett konstaterande att vi står inför en situation som inte faller in under lagtextens ordalydelse. Man syftar då på det som kallas ex analogia och e contrario. Förklara vad som avses med dessa båda metoder! En analogi innebär att vi bedömer ett oreglerat fall på samma sätt som ett liknande lagreglerat fall. I domar brukar gjorda analogier uttryckas med orden "i enlighet med”e contrarioslut: Motsatsslut är huvudregeln i straffrätten och innebär att ingen kan straffas utan att handlingen omfattas av orden i en strafflag: "Det som inte är förbjudet är tillåtet!"
23. Vad avses med den så kallade teleolo­giska lagtolkningsmetoden? Den innebär något förenklat att en rättstillämpning inte får leda till ett resultat som går emot ändamålet (funktion och syfte) med lagen. Teleologisk tolkningsmetod innebär alltså en ändamålstolkning.
24. Varför anses fällande domar som bygger på analogier inte vara tillåtna inom straffrätten?Det är ett värn mot godtycke från rättens sida och skulle äventyra rättssäkerheten. Enligt principen inget straff utan lag!!
25. Efter den sista bestämmelsen i jorda­balken, JB 24:3, brukar en komplett lagsamling innehålla ett antal regler som man kan hänvisa till genom bokstavskombinationen JP (liknande finns också i ÄktP, FP, ÄP osv). Vad står bokstaven P för och vilken typ av regler är det fråga om?P står för Promulgations lag = lag om införandet av nya Jordabalken (JP)
26. Förklara vad som menas med rätts­praxis och prejudikat! Rättspraxis är tidigare domar från högre domstolar och vissa myndigheter. Om målet har avgjorts i högsta instans är rättsfallet vägledande för rättstillämpningen. Ett avgörande som blir vägledande kallas för prejudikat.
27. Våra dagstidningar förmedlar tämligen ofta nyheter om intressanta rättsfall, men tyvärr är det inte ovanligt att såväl rubrik som text ger ett alltför generellt budskap, vilket ibland till och med kan vara direkt felaktigt. Journalister har således i dessa fall misslyckats med något som påminner om det som jurister skulle kalla rättsfalls­tolkning. Förklara kortfattat varför journalister och andra borde vara mera försiktiga när det gäller att precisera generella slutsatser grundade på rättsfall!Utfallet av HD:s domar kan ha en annan betydelse jämfört med journalisternas tolkning. Det gäller att fasställa den egentliga domsgrunden som varit avgörande för domsgrunden.
28. NJA, H, RH, AD och RÅ är förkort­ningar med påtaglig betydelse inom rättskälleläran. Vad står de för!
NJA: Nytt juridkisk arkiv och H står för Holm som var den första utgivaren. Innehåller högsta domstolens domar.RH: Rättsfall från HovrätternaAD: Arbetsdomstolens domarRÅ: Regeringsrättens Årsbok eller R
29. Lagtexter är nästan alltid formulerade så att de på ett generellt sätt återger rättsligt relevanta omständigheter i en viss fak­tisk situation eller i ett visst faktiskt händelseförlopp. Ibland talas om om-satser där de rättsligt relevanta omständigheterna kallas för rättsfaktum. Läs HB 1:5 och ange vad som är rättsfaktum i den bestämmelsen! Rättsfaktum: Om man säljer samma vara till flera personer
30. Om-satsen följs oftast av en så kallad så-sats där rättsföljden anges. Utgå från HB 1:5 och ange där anvisad rättsföljd! Vad krävs (dessutom) för att rättsföljden ska bli verklighet?Rättsföljden: ersätta skadan och böta 10 daler, Det krävs att rättsfaktumet är uppfyllt dvs. klåparen har sålt samma sak till två personer!!
31. Anta att vi har en enkel rättsregel som säger: ”Om p så q”. Anta vidare att p inträffar och med stöd av vår regel kräver den förfördelade parten q. Den som är ansvarig för p vägrar q och tvisten förs vidare i domstol. I sin dom ogillar domstolen kravet på q! Försök att finna en möjlig förklaring till varför domstolen ogillar kravet på q trots att båda de inblandade parterna faktiskt vet att p inträffat!Domstolen anser inte det bevisat att p är uppfyllt.
32. Vad avses med termen bevisfakta?Dokument, vittnesmål och indicier. Medelbart relevanta fakta dvs. inte lika relevanta som rättsfakta.
33. De flesta är överens om att vissa ter­mer, t ex rättighet, har en regelteknisk funktion men också att samma termer kan ha en helt annan betydelse i allmänt språkbruk, t ex en moralisk innebörd för den enskilde medborgaren. Enligt vissa författare kan denna omständighet öka respekten för lagreglerna. Innebär sådan terminologisk diskrepans några nackdelar?Att en rättighet kan bli mer eller mindre värdelös tex. Om något stjäls och man inte finner varken tjuven eller godset.
34. Begreppet positiv rätt förekommer i skrifter av Hart, Dworkin (Se Simmonds bok!) och andra och kan uppfattas som rätt anspråksfullt. Om vi för ett ögonblick bortser från de mest komplicerade rättsfiloso­fiska resonemangen kan vi ställa frågan: Vad avses egentligen med uttrycket positiv rätt?Den positiva rätten är ett annat begrepp för rättsordningen dvs. något mer än en samling av principer, påbjudna av moral eller sed.
35. Förklara kortfattat vilken den viktigaste principiella skillnaden är mellan vårt och det angloamerikanska rättssystemet? Den Angloamerikanska rätten ”Common Law” består i snävare mening av rättsprinciper och begrepp, vilka domstolarna utvecklat, ibland sedan mycket lång tid tillbaka. I modern tid har även lagstiftningen i de berörda länderna fått en mera betydelsefull roll. Men även den skrivna lagen i Common Law länderna ger allt jämt både genom sin utformning och av historiska skäl större utrymme för domstolarnas rättsskapande verksamhet än vad som anses vara fallet i tex. Svensk rätt.
36. I den juridiska doktrinen förekommer ibland uttrycken de lege lata och de lege ferenda. Vad avses med dessa uttryck? De lege lata: om den givna lagen (Lagen så som den är)De lege ferenda: om den lag som bör göras (Lagen så som den borde vara)
37. Vilken betydelse har doktrinen som rättskälla? Den är närmast att beskriva som de rättslärdas skrifter och mest värdefulla som "rättskällor" är sannolikt sådan där de rättslärda målat upp hypotetiska exempel och därefter diskuterar olika förslag till lösningar.
38. Texter med juridiskt innehåll publiceras regelbundet i bland annat SvJT, JT och TfR. Vad står dessa förkortningar för?SvJT: Svensk Juristtidning, JT: Juridisk Tidsskrift, TfR: Tidskrift for Rettsvitenskap
39. Reglerna, i vid mening, inom vår rättsordning kan indelas i olika grupper: Civilrätt, straffrätt, processrätt, offentlig rätt och skatterätt samt internationell rätt. Beskriv kortfattat och principiellt vad det är för situationer som avses inom respektive kategori! Civilrätt: Allmän benämning på de privaträttsliga reglerna – Rättsförhållandet mellan enskildaOffentlig rätt: Reglerna rörande statens egen organisation samt reglerna rörande kommunala självstyrelsen och sådan förhållanden i övrigt, där staten och kommunerna har omedelbara offentliga intressen att tillvarata.Straffrätten: Reglerna om vilka handlingar som är att betrakta som brott i lagens mening och därmed belagda med straff.Processrätt: Reglerna om rättegångsväsendet och det som har samband därmed ex. exekution av domar, konkurs m.m.Skatterätt: Rättsreglerna om den offentliga hushållningen och särskilt bestämmelserna om skatt till stat och kommun. Mycket gemensamt med förvaltningsrätten.