Lektion 2: Allmänt om begrepp och systematik
FRÅGOR
1. I vårt samhälle förekommer ett stort antal regler med varierande innehåll. Några har karaktären av rena moralregler medan andra är så kallade rättsregler. Vilken är den principiella skillnaden mellan dessa två typer av regler?
Moralregler har inga sanktioner dvs. straffpåföljder. Rättsregler kan om de ej åtföljs leda till tvångsåtgärder(sanktioner) medan moralregler(sed, moral, rätt) inte är bindande utan snarare är ledstjärnor om hur man bör bete sig i samhället.
2. Rättsordningen kan betraktas och beskrivas som en social företeelse, i grunden ett uttryck för samhällslivet. Kan detta synsätt motiveras av en anhängare till naturrätten?
Med naturrätt avses ur naturen själv, det mänskliga förnuftet, skulle kunna härleda vissa grundläggande generellt rättsliga principer. Rättsordningen, med lagar och förordningar, är betydligt mer formell med skrivna lagar.
3. Vilka är de mest väsentliga kriterierna på en rättsstat?
· Att fastställa och opartiskt tillämpa en bestämd rättsordning.
· Skydd för medborgarna mot missbruk av statens maktutövning.
· Lika fall behandlas lika.
· Rättstillämpningen ska vara förutsägbar.
4. Sveriges anslutning till EES-avtalet och senare EU medlemskap har inneburit att vi i vår rättsordning har att beakta ett stort antal rättsakter vars legitimitet grundas på Romfördraget (numera EG-fördraget) från 1957. Därigenom har vi också förbundit oss att acceptera de regler som skapas inom ramen för EU. Förklara den principiella skillnaden mellan EG-rättens förordningar och direktiv!
Förordningar – En rättsakt inom Europeiska unionen som är direkt tillämplig i alla unionens medlemsländer. Direkt tillämpliga (som en vanlig lag) i medlemsländerna utan att särskilda implementationsåtgärder är nödvändiga.
Direktiv - (allmänt hållna) binder en medlemsstat till att införa direktivets mål inom en viss tidsfrist utan att ge detaljer på hur resultatet ska uppnås. EU-direktiv är sättet att hantera EU:s gemensamma lagstiftning. Eftersom EU inte är ett land, så ger EU istället direktiv till medlemsländerna att införa angiven lagstiftning.
5. Förklara kort kompetensfördelningen mellan följande organ och institutioner: Europaparlamentet, EG-domstolen, ministerrådet och kommissionen!
Ministerrådet: EU:s högsta beslutande organ, består av en minister från varje land med ansvar för de sakområde som ska behandlasEuropaparlamentet: Ledamöterna väljs direkt av medlemsländerna, medbeslutande/bestämmande enligt Amsterdamfördraget. EU-kommissionen: Förberedande och verkställande organetEG-domstol: En domare från varje medlemsland, stor betydelse för att precisera och utveckla EG-rätten.
6. Sverige har via anslutning till EES-avtalet och medlemskapet i EU ”avstått” från bestämmanderätten i vissa frågor. Var ex­akt finns det konstitutionella stödet för att lämna bort denna beslutskompetens?
I Lag (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska Unionen §§ 3-4.7. Vilken rättslig innebörd har så kallade förhandsavgöranden från EG-domstolen
Ett förhandsavgörande binder den nationella domstolen, när denna skall avgöra den föreliggande tvisten.
8. Redan i de mest elementära skrifter som behandlar EG-rätten omtalas de så kallade fyra friheterna. Även om alla inte är beredda att oreserverat acceptera användningen av ordet frihet finns anledning att veta vilka dessa egentligen är? Fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital.
9. När vi löser konflikter är det lämpligt att använda rättsregler. Var finner vi sådana?
Som lagar och förordningar ex. i Svensk Författningssamling
10. Hur ska termen rättsregel definieras? ”Ett system med generella normer som framträder genom lagar och förordningar”
11. Begreppet författning förekommer i åtminstone tre betydelser. Författning i en betydelse är en term som hör hemma bland dem som är intresserade av de sportsliga momenten av allt det som brukar hända på en travbana och kan följaktligen i det här sammanhanget lämnas åt sidan. Definiera de två andra!
Författning:
1. En skriven rättsregel vilken som helst tillkommen i behörig ordning.2. Förordning: beslutas av regeringen, antingen med stöd av bemyndigande i en lag eller med stöd av regeringsformens regler om vad som faller inom regeringens kompetensområde.
12. Även om det sällan framhålls finns anledning påpeka att nya lagar rätt ofta har sitt ursprung i en eller ett fåtal personers idéer om hur något egentligen borde regleras. Börja med utskottet och beskriv i punktform hur en lag kommer till! Svaret på denna fråga finns i Lagtillkomstlathunden! j) Propositionen och eventuella motioner behandlas i Riksdagens utskott, som avger ett betänkande med förslag till riksdagsbeslut.k) Utskottets betänkande behandlas i Riksdagen, som efter eventuell debatt beslutar i ärendet.l) Regeringen beslutar om promulgation och utfärdar lagen i svensk författningssamling (SFS).
13. Vad menas med begreppet grundlag och vad är det som skiljer sådan lag från övriga lagar?Grundlagar är de grundläggande formella normerna i en stat, beslutade av den eller dem som innehar den politiska makten. Grundlag skiljer sig från lag genom att i allmänhet vara kringgärdad av sådana procedurregler att ändring är omständligare att få till stånd. Det krävs två riksdagsbeslut med mellanliggande val för ändring av grundlag.
14. Regeringsformen (RF) är naturligtvis en av våra grundlagar med historiska anor från 1600-talet. Den första RF kom 1634. 17 år tidigare kom den första Riksdagsordningen (RO), men hur är det egentligen, ska vår nuvarande RO räknas in bland våra grundlagar?Riksdagsordningen intar en mellanställning mellan grundlag och vanlig lag, och är indelad i huvudbestämmelser och tilläggsbestämmelser. Huvudbestämmelse kan ändras endast med kvalificerad majoritet eller som grundlag. Tilläggsbestämmelse ändras på samma sätt som en vanlig lag, alltså som huvudregel med enkelt majoritetsbeslut.
15. Vilka är egentligen våra grundlagar? Regeringsformen, Successionsordningen, Tryckfrihetsförordningen, Yttrandefrihets grundlagen (Lagen omYttrandefrihet)