Den legala acceptfristen består av tre moment: Tiden för anbudets befordran från A till B, en skälig betänketid för B samt tiden för svarets befordran från B till A. Med en skälig betänketid så menas att det beror på hur invecklade frågorna i anbudet är.
19. Vad gäller om någon lämnar sitt antagande svar efter det att acceptfristen gått ut? Har det någon betydelse om acceptfristens längd följer av att anbudsgivaren angivit viss betänketid enligt bestämmelsen i AvtL 2 § eller om den ska beräknas enligt AvtL 3 § 1 st?
Om ett svar kommer in för sent så är anbudsgivaren inte längre bunden av sitt anbud. Han kan välja att anta eller avböja svaret från anbudstagaren. Vad som avses med skälig betänketid får det sunda förnuftet avgöra.


20. Vad menas med uttrycket oren accept?Med uttrycket oren accept så avses att en person B svarar på ett anbud i rätt tid men han/hon har gjort någon ändring i svaret (tillägg, inskränkning etc.) Ett sådant avtal är inte giltigt eftersom en person A måste få ta ställning till B:s anbud.
21. Vilka rekvisit måste vara uppfyllda för att ett avtal ska föreligga enligt bestämmelserna i AvtL 4 § 2 st och 6 § 2 st?
Om den person som avgett en oren accept trodde att han angett den i tid och den överensstämde med anbudet, samtidigt som den ursprungliga anbudsgivaren ” måste ha insett detta” så gäller avtalet.

22. De regler som nämnts i föregående fråga innebär att anbudsgivaren blir bunden på grund av sin passivitet. I samma situationer kan bundenhet också uppkomma genom så kallat konkludent handlande. Vad innebär det?
Ett konkludent handlande innebär att båda parter agerar som att ett avtal slutits. Om en person A uppträder som att ett avtal förekommer och den andra personen, person B, uppfyller sin del av avtalet, så blir person A bunden till avtalet.

23. Johan har lämnat ett anbud till Sivert som innebär att Johan erbjuder sig sälja ett parti om cirka 200 begagnade EU-lastpallar för 125 kr styck. Kort efter att Johan skickat sitt anbud till Sivert blir han uppringd av Daniel som erbjuder sig köpa samtliga lastpallar för 130 kr styck. Johan känner till att det enligt en bestämmelse i AvtL finns möjlighet att ångra ett erbjudande. Precisera vilka rekvisit som måste vara uppfyllda för att ett återkallande ska få rättslig relevans!
Om Johan specifikt uttryckt för Sivert att anbudet ej är bindande, så kan en återkallelse få rättslig relevans. Se AvtL 9 §

24. På olika ställen i AvtL, t ex 2 § 2 st och 7 §, finns uttrycket "till handa". Att ett sådant rekvisit kan vålla bevisproblem är nog ganska givet men det kan också vålla rena tolkningsproblem. Försök att beskriva några situationer där det kan uppkomma tolkningsproblem!
Huruvida man menar att ”till handa” innebär att en person läser en information som ges ifrån en annan part eller att han/hon har tillgång till informationen från en annan part kan tänkas skapa tolkningsproblem.

25. Lars har skickat ett anbud till Lasse. Måste Lasse besvara anbudet?
Nej. Enligt AvtL 8 § förfaller anbudet om inget svar ges. Han måste svara om Lars begär det annars förfaller anbudet.

26. Ge ett praktiskt exempel som visar tillämpningsområdet för bestämmelsen i AvtL 9 § samt effekten eller konsekvensen av den passivitetsregeln!
Om en person A ger ett anbud säg, erbjuder en person B att köpa en bil för 100 000 kr och person B accepterar anbudet. Person A hörs senare inte av men då gäller köpet. Se AvtL 9 §

27. Beskriv kort den juridiska skillnaden mellan bud och ombud!
Ett bud är helt enkelt ett meddelande från en avsändare vid förhandlingar då en person är frånvarande. Ett ombud har en mera självständig position och kan fatta beslut och förhandla inom ramen för huvudmannens instruktioner. T.ex. så kan ett ombud ha i uppgift att köpa en bostad eller en bil för huvudmannens räkning.

28. Förklara begreppet kommission! Gärna genom att ange legaldefinitionen!
Med kommission så menas ” en person som åtagit sig i uppdrag att för annans räkning men i eget namn försälja eller inköpa varor, värdepapper eller annan lös egendom. Den, för vars räkning inköpet eller försäljningen sker, kallas kommittent.

29. Ge en schematisk bild av hur AvtLs fullmaktsbegrepp fungerar! Tro det eller ej, men faktum är att tre konkreta exempel ger en fullständig bild av fullmaktsproblemen (i AvtL vill säga, det finns ju också legala företrädare och en liknande terminologi inom associationsrätten!)
Fullmaktsbegreppet går ut på att den fullmakt som ges är en förklaring från fullmaktsgivaren (huvudmannen, A), att fullmäktigen (b) har rätt att handla på fullmaktsgivarens vägnar, och att fullmaktsgivaren tar på sig ansvaret för de rättshandlingar som fullmäktigen åtar sig för hans räkning inom fullmaktens gränser. Vid anställning, så kan i vissa fall en position medföra fullmakt att handla i vissa situationer. Om en fullmäktig handlar emot vissa bestämmelser i fullmaktens innebörd så blir rättshandlingarna ej gällande, så länge tredje man inte borde eller inte insåg detta vid avtalet. Se AvtL 10,11 §

30. Ullman ska ge sin bror en fullmakt att köpa en begagnad byggcontainer. I brist på lämpligt papper textar han prydligt med blåpenna en fullmakt på ryggen av ett nyklippt får. Får en fullmakt se ut hur som helst?
Den skriftliga formen är obligatorisk vid köp, byte eller gåva av fast egendom. Men en fullmakt kan också ges muntligen till fullmäktigen eller direkt till tredje man. Se AvtL 27 §. Fullmakt kan också meddelas genom utsändande av cirkulär e.d. Så enligt lagen så förekommer inget hinder för utformningen som i exemplet. Dock så kan AvtL 16 § tillämpas om handlingen förstörs eller är oläslig.

31. Ett anställningsförhållande innebär i princip att den anställde har en så kallad ställningsfullmakt. Vad eller vem är det som bestämmer gränserna för en sådan fullmakt?
Det som bestämmer gränserna vid ställningsfullmakt är det skriftliga avtal som upprättats arbetsgivaren.

32. Begreppen behörighet och befogenhet är av fundamental betydelse inom fullmaktsläran. Vad menas?
Fullmäktigens uppdrag är snävare än fullmakten. Juridiskt uttryck så är fullmäktigens befogenhet (vad han får göra enligt huvudmannen) trängre än hans behörighet (vad han enligt fullmakten kan göra med bindande verkan för huvudmannen).

33. Vilka är parter i ett avtal som sluts med hjälp av fullmäktige?
Fullmaktsgivaren är den ena parten och den tredje mannen är den andra parten.

34. Beskriv tredje mans juridiska ställning om fullmäktigen handlat utanför gränsen för sin behörighet?
Om fullmäktigen handlat utanför sin behörighet så gäller inte ett eventuellt avtal. Se AvtL 11 §

35. Beskriv tredje mans juridiska ställning om fullmäktigen handlat utanför gränsen för sin befogenhet?
Om fullmäktigen handlat utanför sin befogenhet så har tredje mannen skydd i lagen. Tredje man kan åberopa allt som är inom gränserna för fullmaktens behörighet, även om fullmäktigen handlat utanför sin befogenhet. Detta gäller dock endast om tredje man var i god tro, dvs. han insåg inte att fullmäktigen överskred sin befogenhet. AvtL 11 §

36. Vilken typ av fullmakt är för handen om Gustaf inför en avtalsförhandling lämnar ett muntligt besked till Anna-Klara där han säger att han i den kommande förhandlingen med henne kommer att företrädas av Nicklas?
Detta är en s.k. § 18-fullmakt. Fullmakten består blott av ett muntligt meddelande från fullmaktsgivaren till fullmäktigen eller ett skriftligt meddelande som ej ska visas upp för den tredje mannen. Om fullmäktigen överskrider sina befogenheter så blir inte fullmaktsgivaren (huvudmannen) inte bunden, oavsett om han var i god tro.

37. Vad är innebörden av begreppet ratihabera och i vilka situationer kan det vara aktuellt?
Begreppet innebär att en avtalspart förlorat möjligheten att åberopa ogiltigheten i ett avtal. Detta innebär i praktiken att en avtalspart av fri vilja valt att fullgöra ett avtal, trots att han kunnat åberopa dess ogiltighet. Om t.ex. en person vet om att en bil, han ingått avtal om att köpa, har någon brist som han vett om men inte väljer att åberopa det direkt, och slutför avtalet så har han inte rätt att påpeka felet längre fram.

38. Förklara begreppet negotiorum gestio!
Begreppet innebär att en person, som inte har vare sig fullmakt eller har fått i uppdrag, företar sig något för någon annans räkning. Den som handlar anser sig göra den andra en tjänst som är till dennes nytta. Exempel på händelser är att en person betalar en förfallen räkning eller reparerar en bil utan att personen i fråga vett om det.

39. Vem har rätt till ersättning enligt HB 18:3 och vilka är förutsättningarna för sådan ersättning?
Huvudmannen har rätt till ersättning, om sysslomannen genom försumlighet vid utförande av sitt uppdrag orsakat ekonomisk skada eller förlust för huvudmannen.

40. VD och styrelse företräder ett aktiebolag genom att t ex ingå avtal med tredje män. Är AvtLs regler om behörighet och befogenhet tillämpliga i sådana fall?
Nej, AvtLs regler är ej tillämpbara på sådana organ.

41. Vad är innebörden av att en rättshandling förklaras vara ogiltig?
Ogiltighet föreligger när en rättshandling inte blir gällande enligt sitt eget innehåll. Orsaken till detta kan vara flera orsaker. T.ex. förfalskning, formkrav etc. (Pactum turpe)

42. Varför är avtal ogiltiga när ena parten är omyndig, person med förvaltare eller psykiskt sjuk?
Därför att avtal måste ingås av handlingskapabla personer. Bristande handlingsförmåga som råder när minderåriga, personer med förvaltare eller psykiskt sjuka personer ingår avtal, utgöt en ogiltighetsanledning.

43. Förklara förutsättningarna för ersättningsskyldighet enligt 1924 års lag och enligt den särskilda regeln i FB 9:7 2 st!
Om en minderårig ingått avtal och vid avtalstillfället vilselett motparten genom falska uppgifter om sin behörighet, så kan han/hon bli ersättningsskyldig för motpartens förlust, Se FB 9:7 2st.


44. Vilka rekvisit måste kunna bevisas för att ogiltighet ska föreligga på grund av råntvång enligt AvtL 28 §, utpressning enligt AvtL 29 §, svek enligt AvtL 30 § och ocker enligt AvtL 31 §?Ett otillbörligt förfarande vid rättshandlingens tillkomst.

45. Frågan om motpartens goda eller onda tro är av central betydelse vid tillämpning av AvtLs ogiltighetsregler. Vad menas egentligen med att någon sägs vara i god tro?
Med ”god tro” så menas att en person inte insett eller borde ha insett ett misstag, vid en rättshandling. Rättshandlingen blir därmed gällande.

46. Vid bedömning av om kreditocker föreligger spelar den avtalade räntesatsen en viss roll. Hur hög ränta kan accepteras utan att det finns risk för kreditocker?
Det finns inte någon speciell procentsats, utan lagen är formulerad som så att det är
ocker om en person tar en oskäligt hög ränta vid ett penninglån. Se BrB 9:5

47. Förklara innebörden av huvudregeln vid förklaringsmisstag, d v s den som finns lagfäst i AvtL 32 § 1 st!
När en person som angivit något i t.ex. en utfästelse, formulerar sig på ett sätt, som får en annan innebörd än vad som varit avsikten, så är det ett förklaringsmisstag. Detta kan då vara skäl till en ogiltighetsgrund, förutsatt att den person som fått förklaringen riktat till sig, insåg eller borde ha insett misstaget. Se AvtL 32§

48. Viljeteorin och tillitsteorin pressenteras ibland som två motstridiga teorier inom avtalsrätten. Förklara med hjälp av enkla exempel huvuddragen i de båda teorierna!
Viljeteorin innebär att ingen är bunden av rättshandlingar som inte omfattas av löftesgivarens vilja. – Man måste vilja sälja bilen och inte tvingas till det.