Tillitsteorin innebär att löftesgivaren blir bunden av det en godtroende motpart har befogad anledning uppfatta att löftesgivaren avsåg – Det ingår däck till bilen då kan man förutsätt att det är ex. vinterdäck om sommardäcken sitter på.
49. Vad regleras i AvtL 32 § 2 st (regeln kom till för att dåvarande telegrafmyndighet inte skulle bli ersättningsskyldiga!) och på vilket sätt påminner denna regel om bestämmelserna i AvtL 4 § 2 st och 6 § 2 st?
32 § 2 st. : Det som avses är förvanskning vid telegrafering eller bud. Avsändaren blir inte bunden av förvanskningen även om mottagaren är i god tro. Denna regel påminner om bestämmelserna i 4 § 2 st och 6 § 2 st genom att båda handlar om misstag i kommunikationen mellan A och B. Skillnaden är att i 32 § 2 st blir inte anbudsgivaren bunden av sitt anbud oavsett om anbudstagaren är i god tro eller inte.

50. AvtL 36 § är en generalklausul som kan tillämpas på flertalet typer av rättshandlingar. Vilka är de teoretiskt tänkbara rättsföljderna vid oskäliga avtalsvillkor?Jämkas ner till noll, samma resultat som om avtalet ogiltigförklaras.Meddelas förbud av marknadsdomstolen enligt lagen 1994:1512 om avtalsvillkor i konsument förhållande eller genom lagen 1984:292 om avtalsvillkor mellan näringsidkare.
51. Vad är ett skenavtal enligt den definition som följer av AvtL och kan ett sådant vara giltigt? Ett avtal som inte varit allvarligt menat mellan två rättssubjekt. Avtalet kan var giltigt mot TM enligt AvtL 34 §. (Om tredje man var i god tro)52. Vilket juridiskt stöd finns för påståendet att avtal med olagligt eller omoraliskt syfte är ogiltiga? Det finns en tvingande princip pactum turpe, om att avtal är ogiltiga om de ha olagligt eller omoraliskt syfte.53. En gång beskrev en elak och ironisk tunga den omdiskuterade förutsättningsläran som "ett obeskrivligt utslag av juridikens klara skönhet". Trots detta lär förutsättningsläran kunna komma att tillämpas som ett sätt att åstadkomma att ett ingånget avtal blir ogiltigt. Vilka tre avgörande frågor bör då bli ställda och rätt besvarade?Vilka förutsättningar gällde inför ingåendet av avtalet?Vad var det som fick parten att vilja ingå avtalet och förstod motparten innebörden av viljan?Är förutsättningarna relevanta?54. Många jurister var upprörda när den nya generalklausulen infördes i mitten av 1970-talet. Nackdelarna med bestämmelsen uppfattades som ett stort hot mot allt vad rättssäkerhet heter och det skrevs till och med artiklar med rubriken: Har juridiken en framtid? En abstrakt formulerad lagregel ger naturligtvis domaren möjligheter att ta hänsyn som inte självklart följer av lagtextens ord och i grunden handlade farhågorna också om en befarad maktförskjutning från lagstiftningssidan till den dömande sidan. Jämför fallet med Annas häst! Så här efteråt kan vi nog konstatera att motståndet mot bestämmelsen knappast var befogat men fortfarande är en fråga lika aktuell: Vilka fördelar och nackdelar är förenade med en sådan bestämmelse som AvtL 36 §?
Fördelar: ett ökat skydd åt konsumenter, Nackdel: rättstillämpning blir mer oförutsägbar och det i sin tur kan äventyra rättssäkerheten. 55. Juridik i allmänhet och avtalsrätt i synnerhet handlar om kommunikation. En kommunikation som av olika skäl ofta är skriftlig. Vidare innehåller AvtL flera regler som är konstruerade på så sätt att part måste agera inom viss tid för att inte riskera att lida rättsförlust. Ett sätt att agera är alltså att skicka brev. Vem bär risken - i olika situationer - för att sådana brev inte når mottagaren?Avsändaren av brevet bär risken för att breven inte når mottagaren, däremot vid för sen ankomst så kan mottagaren bära risken. Anbudsgivaren kan bli bunden om den som accepterar anbudet tror att accepten mottagits i tid av anbudsgivaren och inte är i ond tro.56. Svaren på de mest elementära frågorna tas ofta för givna eller också blir frågorna aldrig ställda. Det gäller även inom det rättsliga området. Anta att två parter diskuterar sina mellanhavanden. Den ena påstår sig redan ha gjort det hon ska medan motparten påstår att så inte är fallet. Ska vi reda ut vem av de båda som kan förvänta sig rättsligt stöd för sin ståndpunkt ligger det mycket nära till hands att analysera deras överenskommelse och på så sätt få besked, antingen direkt via avtalstolkning eller indirekt genom tillämpning av någon utfyllande rättsregel. I den nyss gjorda beskrivningen av en tämligen traditionell problemlösning saknas en fundamental fråga. Vilken?Vilken var respektive parts avsikt genom ingåendet av avtalet?Har det utvecklats någon intern praxis mellan parterna?




Lektion 4 Köprätt

1. Vad menas med avtalstyper och hur förhåller sig de särskilda reglerna för olika avtalstyper till reglerna i AvtL?
Det finns en rad särskilda avtalstyper inom hela avtalsområdet. De flesta grundades för länge sedan men det förekommer en del nya som kommit till genom det nya ekonomiska liv som råder. Anledningen till den indelning som råder är att det gäller olika rättsregler för olika typer och kategorier av avtal.
2. Definiera begreppen ”köp”, ”gåva” och ”byte”!
Den äldsta avtalstypen är bytet. Vilket helt enkelt innebär att en sak byts mot en annan sak. En annan avtalstyp är köpet som innebär att en sakprestation (eller liknande) byts mot en penningprestation. Penningprestationen består av: kontantköp, kreditköp. Ett köpeobjekt kan vara: köp av fast egendom, köp av lösa saker, köp av värdepapper etc. En gåva är däremot en benefik rättshandling. Gåvotagaren behöver inte utge något vederlag. Det förekommer också mellanting mellan köp och gåva.

3. Det finns olika sätt att beskriva de viktigaste momenten i parts rättigheter och skyldigheter grundade på avtalet.
Definiera kort följande termer:¨
a) Kontraktsbrott. b) Påföljd. c) Fullgörelse. d) Prisavdrag. e) Hävning. f) Återgång. g) Skadestånd. h) Culpaansvar. i) Garantiansvar. j) Presumtionsansvar. k) Strikt ansvar. l) Kontrollansvar.

a) Ett kontraktsbrott innebär ett en av parterna inte uppfyller sina skyldigheter. Exempelvis en hyresgäst vägrar att betala hyran.

b) Vid kontraktsbrott så kan civilrättsliga påföljder göras gällande av motparten. Det är alltså möjligt för en part att gå vidare med ett ärende om man anser att något är fel.

c) Om ett kontraktsbrott uppstår så kan den ena parten kräva att motparten fullgör vad som skall göras, dock kanske med försening. Tre andra påföljder som kan bli aktuella är: 1) En köpare har rätt att begära prisavdrag om köpeobjektet har ett fel, 2) rätten för en avtalspart, som blivit utsatt för kontraktsbrott av motparten, att dra sig ur avtalet genom hävning, 3) rätten att begära ersättning för skada vare sig avtalet hävs eller skall fullföljas.

d) En avtalspart har rätt till prisavdrag på grund av fel i motpartens prestation. Exempelvis om en sak är felaktig, brukar köparen få rätt till nedsättning av priset.

e) Om en part ska få rätten att häva ett avtal så krävs både vid köp och andra kontraktstyper att motpartens kontraktsbrott varit väsentligt. Om t.ex. ett dröjsmål, fel eller annat kontraktsbrott har skett och är väsentligt så har parten, som drabbats, rätt till att häva avtalet.

f) En återgång av ett avtal innebär att vardera parter ska återlämna motpartens prestation eller ersättning för dess värde.

g) En oskriven huvudprincip inom förmögenhetsrätten är att en avtalspart, som genom sitt kontraktsbrott tillfogar motparten en ekonomisk skada är ersättningsskyldig, såvida han orsakat kontraktsbrottet genom försumlighet.

h) Innebär ett ansvar att inte vara oaktsam eller att genom försumlighet göra sig skyldig till kontraktsbrott.

i) Innebär att en part har ett ansvar om han/hon garanterat att en såld eller uthyrd sak ska ha vissa egenskaper.

j) Den kontraktsbrytande blir ersättningsskyldig för motpartens skada om han inte lyckas bevisa att kontraktsbrottet ej berott på hans försumlighet.( i stället för culpaansvar).

k) Det finns exempel på när en kontraktsbrytande part blir skyldig till ersättning trots att det inte rör sig om försumlighet eller oaktsamhet.

l) Ett nytt skadeståndsansvar finns numera i svensk rätt, nämligen kontrollansvar.

4. Inom ersättningsrätten förekommer två sätt att beräkna penningbelopp: Negativa och positiva kontraktsintresset. Förklara vad som avses!
Med positivt kontraktsintresse så menas att en person som gets rätt till ersättning har ett krav på att bli försatt i samma ekonomiska situation som om avtalet hade fullföljts.
Det negativa kontraktsintresset innebär t.ex. att en person som lidit skada av en händelse ska hamna i samma situation som om avtalet aldrig ingåtts.
5. KöpL är tillämplig vid köp och byte av lös egendom. Vilket ord används i lagtexten när köpeobjektet avses? Ge också konkreta exempel!
Ordet ”varan” används när ett köpeobjekt avses. Ett exempel då varan används är köp av lös egendom som t.ex. en bil.

6. En byggnad på ofri grund är lös egendom men om en sådan byggnad överlåts är KöpL endast delvis tillämplig. Vilka andra regler kan komma till användning?
I ett sådant fall så kan regler om uppdragsavtal bli tillämpningsbara.

7. KöpLs tillämplighet är beroende på om avtalsparterna ((säljaren (S) och köparen (K)) är näringsidkare (N) eller privatperson (P). Beskriv schematiskt de ytterligare två fall där KöpL är tillämplig om det första exemplet är SN - KN!
SP – KP och SP - KN

8. KöpLs regler är dispositiva vilket innebär att lagtexten faktiskt är det lägst rankade argumentet vid konfliktlösning. Beskriv kort var t ex en köpare kan finna stöd och argument för sitt förslag till viss lösning när konflikten gäller leveranstidpunkt?
I Kkl(1990:932) 5§ står vilka bestämmelser som gäller för leverans, eller avlämnande.

9. Köp där KöpL är tillämplig är alltid ett konsensualavtal men vad måste egentligen konsensus omfatta för att ett köp ska föreligga?
Konsensus måste omfatta någon form av överenskommelse, antingen muntlig eller skriftlig utan diverse formaliteter.

10. KöpL 45 § reglerar enligt sin ordalydelse storleken av köparens prestation men vad krävs egentligen för att denna utfyllande rättsregel ska bestämma storleken på köparens prestation?Om parterna inte har beslutat om priset i avtalet, så gäller bestämmelserna i KöpL 45 §. Alltså ett skäligt pris för varan.
11. Hur vet vi att huvudregeln enligt KöpL är principen om samtidigt prestationsutbyte och vilka är de juridiska konsekvenserna av denna princip?
Enligt lagen så hänger båda parters prestationer ihop. Dvs. en säljare behöver inte lämna ifrån sig en vara på kredit och samtidigt så behöver inte en köpare lämna förskottsbetalning. Detta gäller dock endast om parterna inte beslutat om något annat.
12. När är ett köp av lös egendom obligations- respektive sakrättsligt bindande?

13. Förklara innebörden av KöpL 61 §!
Stoppningsrätten innebär att en säljare har rätt att hålla en vara inne om han misstänker att köparen inte kommer att uppfylla sin del av ett avtal. Samtidigt så har en köpare rätt att hålla inne en förskottsbetalning ifall han misstänker att säljaren inte kommer att infria avtalet.